Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av nordfk.se.
Läs mer om cookies på nordfk.se.

Obligationer

Köper du en obligation lånar du ut pengar till utgivaren (emittenten) av obligationen och blir därmed ägare av ett skuldebrev. Obligationer ger oftast en förutbestämd avkastning i form av ränta under förutbestämda datum. Det finns olika emittenter av obligationer: stat, kommuner och företag är de vanligaste låntagarna.

VAD AVGÖR RÄNTAN?

En obligations risk kan man se genom att titta på deras nominella ränta. Ju högre ränta, desto större är risken med obligationen. Räntan bedöms utifrån flera kriterier. Bland annat kan nämnas kreditrisk, ställda säkerheter, löptid och likviditetsrisk.

Kreditrisk menas risken att bolaget inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden. Ju bättre kreditvärde på bolaget som emitterar en obligation desto lägre ränta kommer obligationen att ha.

Ställda säkerheter ger extra trygghet att det finns värden kvar som kan hjälpa till att återbetala det investerade kapitalet. Exempel  på ställda säkerheter kan vara olika former av pantsättning av tillgångar, som i aktier eller fastigheter, samt borgensåtaganden. Ju bättre säkerheter, desto lägre ränta.

Löptid är en faktor som bidrar till att bestämma en ränta. Som regel gäller det att ju längre löptid desto högre ränta.

Likviditetsrisk handlar om risken att tillgångarna är svåra att sälja vid en viss tidpunkt eller till ett rimligt pris. Em sämre likviditet gör att räntan är högre än en motsvarande obligation med högre likviditet.

Säkerheter

Om en låntagare inte kan betala för sig och går i konkurs, är det skillnad på att vara långivare med säkerheter och att vara utan. Prioriteringsordningen över vilka som först ska få betalt ur ett företags konkursbo följer nedan:

  1. Långivare med panträtt i viss egendom
  2. Långivare med säkerhet i företagshypotek
  3. Löner till anställda (endast vid konkurs, inte utmätning)
  4. Övriga långivare och fordringsägare
  5. Preferensaktieägare
  6. Övriga aktieägare